Sammanställt av Lars-Göran Jansson, 2006-01-08

Det är aldrig för sent att börja släktforska...

Däremot är det väldigt bra om man trots allt intervjuar sina mor- och farföräldrar om så är möjligt för då får man en väldigt bra bas att utgå ifrån. Dessa personer vet oftast namnen även på sina mor- och farföräldrar, vilket då skulle innebära att de 4 första generationerna klaras av utan några besök i olika arkiv eller släktregister. Detta
innebär att man i så fall skulle ha 31 namn på plats inklusive sitt eget. I många fall kanske födelseår, ort mm också går att få fram vid dessa "intervjuer".

Min släkt kommer från Nyed och Väse och i och med att de varit bönder i alla generationer så har man inte flyttat några längre sträckor. Bondesläkter är oftast mest lättforskade, förutom att drängar/pigor flyttade mellan gårdarna, och i vissa fall även mellan socknarna.

Man lär sig också prästens handstil efter ett tag så det blir lättare att tolka både namn, gårdar och andra noteringar.

Vad skall man utgå ifrån?

För min egen del så tycker jag att det är enklast att utgå från sig själv eller sina barn och göra en sk. antavla. Man går alltså bakåt generation för generation och söker föräldrar (anor) till respektive person i varje generation.

Härigenom vet man alltid hur många personer det blir i varje generation, och dessa uppgifter är lättare att hitta i och med att man oftast kan koncentrera sig till några få byar då man kommer in
på 1700-talet.

I varje generation blir antalet personer i antavlan så här:

Generation Antal personer Generation Antal personer
1 2 6 64
2 4 7 128
3 8 8 256
4 16 9 512
5 32 10 1024

Den släktforskning som är gjord i vår förening utgår från anfadern, Erik Jonsson, och omfattar ättlingar och ättlingarnas makar/makor. Fn har vi ca 3700 personer i registret.

Måste man ha ett släktforskarprogram och en dator?

Nej, men det underlättar betydligt om man har det. Dock är det ju själva "detektivarbetet" som är roligast.
Hur man sedan håller ordning på sina uppgifter, och hur man presenterar dem är upp till var och en. Använder man ett släktforskarprogram för att registrera i så finn fördelen att man kan dela med sig av sitt register till andra intresserade på ett smidigt sätt. En standard som heter GEDCOM innebär att man kan importera/exportera uppgifter mellan varandra utan att behöva ha samma släktforskarprogram. Från föreningen kan Du få en GEDCOM-fil med hela släktregistret, som Du sedan enkelt importerar i ditt GEDCOM-kompatibla släktforskarprogram. Ett program som jag rekommenderar är Min Släkt 3.2 som faktiskt är ett gratisprogram!! Under "Länkar" kan du hitta webadressen, och själv ladda ned programvaran. Man kan köpa en licens för 350 kr vilken gäller för version 3. Licensen gör att Du slipper få upp en "varning" då och då om att Du inte har licens.

Vilka register finns att söka i?

I princip har kyrkan sedan 1600-1700 fört register över sina församlingsmedlemmar. Vilka register och från och med vilket årtal varierar mellan församlingarna. De register som är mest värdefulla för släktforskning är:

Födelse- och dopböcker
Vigselboken
Död- och begravningboken
In- och utflyttningslängder
Husförhörslängder.

Husförhörslängderna omfattar oftast 5 år åt gången, så här ser man hur familjeförhållanden förändrats. Här noterade också prästen eventuella kroppsliga och själsliga skavanker.

Emigration noterade prästen i husförhörslängden, och då är det enklast att göra en förfrågan hos Emigrantregistret i Karlstad.

Många register har lagts på CD-skivor t ex Sveriges befolkning 1970, Sveriges Dödbok 1947-2003, Soldatregistret och EMIBAS (Emigranter) m fl.
Alla dessa kan vara utmärkta hjälpmedel i vissa situationer i Din forskning, även om de inte är de första register man börjar att studera.

Var hittar man register, kyrkböcker mm?

Smidigast är att teckna ett abonnemang hos Genline AB, och på så sätt via internet kunna sitta hemma och läsa mikro-filmade kyrkoböcker mm. Tyvärr är det relativt dyrt, men olika abonnemangsformer finns.
Vet man vad man skall leta efter är deras 30-dagars abonnemang för fn 295 kr en bra start.

 Under "Länkar" hittar du webbsidan Genline. Olika församlingar har kyrkböcker mm mer eller mindre kompletta sedan sent 1600-tal/tidigt 1700-tal och fram t o m 1895-1898.

Att besöka de olika arkiven, typ Värmlandsarkiv, är gratis, och där använder man en microfiche-läsare för att titta på de mikrofilmade kyrkböckerna.

På internet finns dessutom mängder med släktforskares register publicerade, och det finns forum där man kan ställa frågor mm.
Under "Länkar" hittar du webbsidor som är användbara.

Mormon-kyrkan i Utah har mikrofilmat bl a svenska kyrkböcker och sedan gjort en databas man kan söka i. Det är helt fritt att söka i databaserna. Observera att man registrerat vad man tolkat att det står i kyrkböckerna, vilket innebär relativt många stavfel mm. Under "Länkar" hittar du webbsidan Family Search .

Folkräkningen 1890 - Värmlands län finns fritt tillgängligt att söka i och där ser Du hur hushållet såg ut 1890. Har Du tur finns alltså flera generationer med födelseår upptagna här. Under "Länkar" hittar Du webbsidan Folkräkningen 1890 i Värmlands län.

Sveriges släktforskarförbund har en webbplats med ett stort forum Anbytarforum, där man kan fråga andra släktforskare, och även få hjälp med att söka i diverse register. Under "Länkar" hittar Du webbsidan Anbytarforum. Sveriges släktforskarförbund säljer även olika register i CD-format.

Hur vet man om uppgifterna är korrekta?

Det vet man inte, förrän man själv sett "originalet", så kontroll och dubbelkontroll är A och O. Många gånger har prästen skrivit fel i husförhörslängderna, och då kan man oftast kontrollera uppgifterna i en tidigare eller senare husförhörslängd. I vissa fall har man kanske letat igenom hela födelseboken i församlingen för ett år, utan att hitta den man sökte, för att sedan upptäcka att födelseåret 1777 skulle ha varit 1773 pga att prästens handstil misstolkats. I släktregister-programmet är det lämpligt att notera att det är en svårtolkad uppgift, samt källan. Man anger alltså vilken sida i kyrkboken/husförhörslängden man hittat uppgiften på. I vissa fall blir det Du själv som avgör om det går att tolka prästens notering, och på så sätt avgöra om den person Du sökte är den Du hittade. Kontroll och dubbelkontroll är nog släktforskarens kännetecken i stort.

Vad skall man notera?

Mitt tips är att notera så mycket som möjligt då man hittat personen i födelseboken/vigselboken/husförhörslängderna/död-och begravningsboken. Det går snabbare än att behöva gå tillbaka till samma kort flera gånger. Då någon flyttat eller dött strök prästen namnet ur husförhörslängden , och noterade vart personen flyttat, eller vilket år personen dött. I vissa fall noterade prästen till vilken sida i husförhörslängden personen flyttat, och då återfinns personen förhoppningsvis där. Ibland finns värdefull information allra längst ut till höger i "Noteringar". Där brukar bl a "emigration till Amerika" vara noterat. Jag har själv gjort misstaget att inte notera var jag hittat uppgifterna vilket är väldigt frustrerande då man skall gå tillbaka för kontroll.

Vad gör man om man kör fast?

Låt den släktgrenen "vila" lite, och fortsätt med någon av de övriga. Ju längre bakåt man kommer desto färre gårdar/hemman finns det i respektive socken, och därför är sannolikheten ganska stor att man träffar på de saknade personerna då man söker efter andra. I många fall är det även så att släktgrenarna går ihop några generationer bort, sk. "anförlust" då t ex kusiner eller tremänningar gift sig med varandra.

Behöver man ha lokalkännedom?

Det underlättar givetvis om man känner till namnen på byarna och gårdarna i socknen där man släktforskar, men ortnamnsregister finns oftast i början på varje husförhörslängd så man får lite hjälp med att tolka innehållet. En vanlig karta  i serien "Gula kartan" kan vara guld värd i forskningsarbetet.

Hur kommer man ännu längre tillbaka i tiden än då kyrkoböckerna började användas?

Innan kyrkböckerna blev "lagstadgade" så registrerades vissa uppgifter i domböckerna, det var mest "juridiska handlingar" som då gårdar bytte ägare mm.

Bedriver släktföreningen någon släktforskning?

Fn sker forskningen sporadiskt och individuellt, men vi har en förhoppning om att kunna bedriva släktforskningen lite mera organiserat. Det finns vissa luckor i det register vi har nu, samtidigt som det är intressant att komplettera registret med senare generationer. Är Du intresserad att hjälpa till så hör av Dig till föreningen.